Sjuttonde söndagen under året

Kära bröder och systrar i Kristus,

Dagens evangelium bjuder in oss att reflektera över himmelrikets sanna värde. Jesus berättar liknelsen om en skatt som är gömd i en åker, som en person finner och i sin glädje säljer allt han äger för att köpa den åkern. Han talar också om en köpman som söker fina pärlor och när han hittar en pärla av stort värde, säljer han allt han har för att köpa den. Vad säger detta oss? Jo, att himmelriket, Guds närvaro i våra liv, är av ett sådant obeskrivligt värde att det är värt allt vi har.

I den första läsningen möter vi den unge kung Salomo. Gud uppenbarar sig för honom i en dröm och säger: ”Be mig om något, så skall jag ge dig det.” Vad väljer Salomo? Inte rikedom, inte långt liv, inte seger över sina fiender. Utan han ber om ”ett förståndigt hjärta att döma ditt folk och att skilja mellan rätt och fel.” Gud blir så nöjd med denna begäran att han ger Salomo en visdom som ingen före honom eller efter honom skulle ha. Salomo förstod att den sanna skatten, den sanna pärlan, var visdom och förmågan att tjäna Guds folk.

Detta är en djupgående insikt: att prioritera det som är av evigt värde. Att söka Guds rike först. Vad är det i våra liv som vi värderar högst? Vad är vi villiga att sälja allt för? Är det världsliga ting, eller är det den visdom som kommer från Gud, den kärlek som bygger upp, det liv som är i Kristus?

Vi samlas idag, sex veckor efter att Benjamin Vo lämnade oss, och vi minns honom. Benjamins liv, även om det var kort, var fyllt av en sådan glädje i upptäckten, en glädje som liknar den att finna en skatt. Tänk på hans passion för att utforska världen tillsammans med sin familj, hans 'perfekta fyra' – hans pappa, mamma och lillebror Ryan. Från Beijings livliga gator till Vatikanens heliga grottor, Benjamins fotspår vittnar om en pojke som uppskattade livets skönhet och de band han delade. Denna delade glädje, denna uppskattning av att uppleva världen tillsammans, var en skatt för honom och hans familj.

Benjamin visade oss att livets sanna skatter inte alltid är materiella, utan ofta finns i de upplevelser vi delar, de band vi knyter, den kärlek vi ger och tar emot. Han var en pojke som levde med ett öppet hjärta, som fann glädje i att vara med dem han älskade. Och det är just denna glädje, denna kärlek, som är en glimt av himmelriket, en pärla av stort värde.

Till Benjamins föräldrar, Alan och Thao, till hans bror Ryan, och till alla hans mostrar, farbröder och nära och kära: er sorg är djup, och det är naturligt att känna smärta. Men kom ihåg att allting samverkar till det bästa för dem som älskar Gud, de som är kallade efter hans beslut, som Paulus säger i andra läsningen. Gud håller er. Han har inte övergivit er. Låt Benjamins minne, hans glädje och hans kärlek till att dela upplevelser med er, vara en källa till styrka och en påminnelse om att Gud är med er, och att han har en plan även mitt i sorgen. Han har en skatt som väntar på er, en glädje som är större än all sorg.

Och till alla barn som lider, och till varje familj som bär ett tungt kors, oavsett var ni befinner er: ni är sedda, ni är älskade, och Gud håller er. Han bär er och han vill fylla era hjärtan med den sanna skatten – hans egen kärlek och frid. Må vi alla finna tröst i Guds löfte om att de som söker honom med ett förståndigt hjärta, de skall finna honom, och med honom, den största skatten av alla. Amen.